Varför är konspirationsteorier attraktiva?

Länder som inte finns, en platt jord, attackerar för att distrahera ... Konspirationsteorier lockar fler och fler människor, men varför?

Förföljelse, paranoia, delirium eller verklig konspiration? Under de senaste åren har konspirationsteorier blomstrat, särskilt på sociala nätverk. År 2019 visade en Ifop-studie för Jean Jaurès Foundation och Conspiracy Watch-observatoriet, konspirationsobservatoriet, att 21% av fransmännen trodde på flera konspirationsteorier. Bland de tio teorier som föreslagits till respondenterna: det förklädda mordet på Lady Diana, manipulationen kring bombningen i Strasbourg eller avhandlingen av en global sionistisk konspiration. Sedan dess verkar det som om hälsokrisen och dess låsning har gynnat konspirationsteorier om vi ska tro Conspiracy Watch, som publicerade en karta som visar inflationen på "Kommentarer, uttalanden och kommentarer av konspiratorisk karaktär" runt Covid-19-pandemin. Men vad är det som får oss att så enkelt köpa in dessa teorier?

Internets roll

På Internet är vågen av falska nyheter och konspirationsteorier massiv, och sociala nätverk multiplicerar oändligt sin spridningspotential när de delas. En studie som publicerades 2018 visade till och med att falska nyheter sprids snabbare och bredare än verifierad information. Ett fenomen förmodligen på grund av deras sensationella natur. På Facebook, Twitter, Reddit eller bloggar kan vem som helst lägga upp sina åsikter, även de mest excentriska och online-påverkarna får mer och mer kredit. Konspirationsteorier har därför en mycket bredare plattform än tidigare. En av anledningarna till att konspirationsteorier är så tilltalande är att våra hjärnor förförs av många kognitiva fördomar.

Ett lugnande tänkande

Många experiment inom psykologi har visat att den mänskliga hjärnan inte gillar chans. Han strävar därför efter att hitta kopplingar för att förstå en missförstådd miljö eller händelser. Konspirationsteoretiker måste hitta någon mening för att få illusionen att ha kontroll. Detta förklarar varför en krisperiod, som skapar ekonomisk och social osäkerhet, är särskilt grogrund för dessa teorier. Kognitivt är konspiration således något som liknar religiös tro: allt händer av en anledning, ingenting är av misstag. Dessa teorier är lugnande eftersom de erbjuder ett botemedel mot osäkerhet.

En historia om ego ...

Konspirationsretorik kan ge viss intellektuell tillfredsställelse. Att ha en känsla av att lösa en gåta är något mycket tillfredsställande. "Det räcker ofta för konspirationens myt att spola ut anomalier och gåtfulla element för att skapa ett obekvämt tomrum som den snabbt sätter igång för att fylla med en berättelse", skriver sociologen Gérald Bronner i sin uppsats The credulous. Människor som tror på dessa konspirationsteorier känner också att de sticker ut från mängden. Genom att göra sitt "Egen forskning" genom att lära sig annorlunda än andra känner dessa människor att de upptäcker saker på egen hand, saker som de flesta ännu inte har förstått, vilket är mycket tillfredsställande och smickrar egot.

... och bekräftelse bias

Bekräftelse bias är en kognitiv bias som består i att gynna information som bekräftar dess hypoteser och ignorerar eller avvisar de som ogiltigförklarar dem. Denna bekräftelseförskjutning sparar kognitiv ansträngning och bidrar till att konspirationsteorier kvarstår. Men inte allt ska kastas i konspirationsteorier! Om avhandlingen om en värld som styrs av pedo-satanistiska reptiler eller tanken att Finland inte existerar och är ett begrepp som ryssarna uppfann får oss att le, kan många konspiratoriska teser leda oss till tvivel. De gör det möjligt att ifrågasätta, inte tro på allt och därmed kritisera allt ... du måste fortfarande vara nöjd med att tvivla och acceptera osäkerhet!